En lugn men pressad dag

Lugn förmiddag,tittade på Tv,gick till biblioteket vi tolv tiden,sen var jag hemma en stund.Min man rinde sen och ville att jag skulle komma,jag fick en färdtjänstbil kvart i fyra,så jag kunde faktiskt åka till honom,vi åt lite mat och drack lite vin,sen fick jag fjärilar i magen,när assistenten som skulle jobba natt ringde så sent och medelade att han inte kunde komma och jobba.Jag ble orolig för min största problem är nätterna,jag kan inte kopla av och sova ordentligt omjag har någon jag inte är van vid,det känns som att man får någon från hemtjänsten,de skickar ju vem som helst utan att tag reda på on assistenten är kompeten,för att tag hand om brukaren och då tappar jag kontrolen,får panik nästan ångest.
Själva kan jag förstår den som är sjuk,jag vet faktiskt inte hur man löser sådana problem,min arbetsgivare tycker att man skall ha stand by,men om den som är stand by glömmer att han eller hon är stand by fast man har bätre betald hur löser man detta?de tycker att jag skall tag ta i problemet fast jag tycker att alla berörda måste hjälpa till,jag förstår att det är jobbigt att ha dubbla pass men ibland finns det inga andra lösningar,jag får väl vara glad att det inte händer så ofta,nu är det bäst att sluta innan jag gnäller för mycket ngon kanske tycker att jag är inte tacksam för det jag får,visst är jag det,men måste man vara tacksam jämt?att jag är hjälpberoende har inte valt det själv inte ens mina föräldrar,att jag tänker på det här sätten vet jag inte vad jag har fått det ifrån eftersom jag får inte mina värderingar ifred man försöker få mig att tänka på annat sätt än jag verkligen gör,vems funderingar är det rätt?sen har vi samhällets värderingar vi måste tänka på,det förvrider huvudet på alla och allra mest på de som imte orkar säga emot och slår näven på bordet.Man kan inte skylla på nån.Vem gör egentligen fel?varför skall jag få skuldkänslor?skall vem som helst tag hand om mig.måste jag vara tacksam alltid?jag ger en kram till de som kämpar och inte är bereda att ta vad som helst.
jag får inte ens stå för mina misstag för det skall alltid handla för andra och tredje part.men nu tänker jag inte skriva mer för jag blir bara ledsen,inte får jag en svar heller oavset vad jag tycker och tänker hur jag skulle behandla andra människor.
Idag fick jag min rädnig i alla fall någon jag alltid litat på.
men nu slutar jag för idag
kram.

Kommentarer
Postat av: Ninni

Förstår om det känns jobbigt att vara beroende av andra och sen inte veta vem som ska komma till dig!
Jag vet när min mamma levde och behövde hemtjänst hon tyckte alltid det var så jobbigt under semestertider då visste hon aldrig vem som skulle komma till henne.
Du har inte nån personlig assistent?
Vad tycker du om ordet brukare...jag personligen tycker att det låter lite opersonligt?
Ha en bra dag!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback