osrob

för middan har vart ganska lugn men det är jobbigt att inte ha någon telefon.
nu måste jag sätta i ett kort för tillfälligt så att folk kan ringa mig om dom är sjuka eller dyligt.
jag har oxå ringt om min dator som dom påstår att dom inte har fått betalt men jag vet att dom har fått det.
sen har jag varit på bosse ( råd, stöd och kunskaps center) dom firade 25 år på verksamheten idag som dom driver där.
vad dom gör är att hjälpa personer med olika saker, kämpar med myndigheten mm...
dom säger aldrig att dom ska, dom frågar alltid om du vill.
om man vill ha stöd och hjälp så är det upp till en själv om man vill ta det eller inte.
dom kan inte göra underverk men dom kan vara moraliskt stöd, och försöka få upp ögona på samhället och vissa funktionshinder som har blivit själpta istället för hjälpta.
dom försöker få samhället att göra sitt jobb typ med myndeheter mm , att göra som dom ska även mot oss som har ett funktionshinder.
precis som alla andra får kämpa oavsett vem du är eller om du har nått hinder eller nått annat som kanske inte fungerar.
jag är ganska lessen för jag vet att det inte alltid märks när jag pratar, jag kan inte alltid visa det.
jag vill gråta men jag kan inte..
och det hjälper tuvär inte heller..
kanske en gång av hundra, men nu vill jag inte skriva mer.
för då kanske jag blir ännu mer lessen.
och det är inte säkert att jag får någon tröst iallafall för det är iallafall ingenting jag kan räkna med.
kram kommer in imorn igen..