osrob

Tittade en jätte kort stund på nyheterna idag sen har jag varit hos min man. Jag e jätte ledsen för en massa saker, nu ska jag också va ledsen för johans morbror som håller på dör i canser. Jag tycker jätte mycket om hans morbror. Har gjort det ända sen jag träffade honom första gången dock inte för att han är känd utan jag bara tycker om honom som jag inte kan ge någon förklaring på. Nu är jag ganska orolig för jag vill träffa honom innan han går bort. Det är alltid trist när någon dör oavsätt om det är människor eller djur. Det folk har svårt att förstå mig är att jag verkligen vill vara med nu i sista oavsätt det är djur eller människa. Det tråkiga är att vi säger att vi älskar våra djur dom kan väll ta död lika lätt som vi säger att vi älskar dom. Jag vet inte vad jag ska tro. Jag skulle verkligen önska att ha den förmågan att prata med djur även kunna prata med människor när det gäller deras innersta tankar för även om jag visste dom så skulle dom få ha dom ifred. Jag vill helst inte övertala folk till att tänka något annat än det dom tänker. Den dagen jag får någon förståelse som jag känner att jag kan ta emot så kommer jag vara överlycklig. Jag tycker hela tiden att jag e psykolog åt mig själv och även åt andra. Jag ska hela tiden förstå varför man hela tiden reagerar som man gör. Det svårarste för mig just nu e att jag inte kan visa att jag e ledsen i tårar utan det sitter i min själ och resten av kroppen som jag har ont i redan. Nu vet jag inte vad jag ska skriva. Jag har i alla fall skrivit dagboken innan tolv. Det vart lite stressigt men nu är den där i alla fall. Vi får se hur det blir med min dagboksskrivande framöver. Det är möjligt att jag ger upp när det gäller dagbok och blogg. Det är tråkigt men sant. Ha det så bra så kommer jag in imorgon igen. Kanske lite tidigare då. Kram