osrob

På förmiddagen har jag suttit en kort stund vid datorn. Och sedan har jag tittat en väldigt kort stund på morgonnyheterna. Och sedan har jag suttit vid datorn och läst min bok. Kl. 13:51 åkte jag till min kompis i Skarpnäck. I dag var det lite jobbigt därför att jag inte visste hur jag skulle förhålla mig till henne - hon är lite ledsen p.g.a. saker som jag inte kan gå in på och inte heller vill gå in på. Och så var jag inne på andra ställen på Lunarstorm - bl. a. där man tar upp om man ska ha barn som arbetskraft. Jag, personligen, tycker nog inte det. Barn måste få vara barn medan de är barn. De får så smånigom lära sig livets hårdheter i samhället. Det är inte lätt i dag. Och inte blir det lättare med tiden heller. Vi har nog en ganska tuff tid framöver vi som kommer att leva vidare. Och det är ingen som väljer vem kommer att leva vidare och vem som kommer att gå bort. Är det någon som vill kommentera det här så får ni göra det. Vi är inte speciellt snälla mot varandra heller. Vi ställer mer och mer krav. Och så är det de som svaga i samhället de som åker dit och blir klämda först. Och så fortsätter det. Ingen vill ha ett samhälle för alla. Åtminstone ser det ut så när man ser vilka krav folk ställer. Samhället blir dyrare för varje år som går. Det blir knappast billigare i alla fall. Jag skulle mycket väl kunna tänka att kämpa mot det men jag måste ha fler på min sida om det ska hända något. Ensam är man väldigt svag. Men med fler kan man nå ett litet steg i taget kanske. Jag är inte så ung längre så jag vet inte hur mycket jag kan hinna med. Eventuellt kanske jag inte hinner med något alls. Men det skulle faktiskt vara kul att se om det hände något innan man slutar sitt liv på detta jordklot. Jag vet inte om jag tror på något efter detta jordeliv. Kanske, kanske inte. Tänk att jag har varit inne idag också. Och nu slutar jag med en kram till samtliga på Bloggen. Kram.