osrob

Jag skulle egentligen till min kompis i skarpknäck men när jag beställde bilen och skulle åka så hade hon ändrade planer så det blev vällingby istället. Tunnelbana dit och färdtjänst hem. Det var roligt men det var jobbigt också. Folk trampade mig på tårna hela tiden omedvetet eller medvetet, lika jobbigt vilket som. Det är lika jobbigt som när folk vet att jag vet att dom ska göra det och det. Man får inte prata om det enligt tysnadsplikten men det blir nog någon ändring på det så småning om. Det är tråkigt att vi ska hamna i situationer där allting e så sårbart. Jag vet att jag är extremt känsligt bara för att jag har varit utsatt för så mycket av sånt som inte folk kan föreställa sig kan förekomma, men så är det i alla fall.
Jag var jätte ledsen idag. Bara för att jag inte får träffa min man på min villkor. Det verkar som om jag ska få leva med det också och försöka förstå för det är bara det det handlar om. Det känns som om det är inte någon annan som ska försöka förstå eller använda sitt sunda förnuft.
Det jag tar upp många gånger kan vara begateller för många men det är inte det för mig och sånt som jag tycker e bagateller är inte det för andra.
Folk måste lära sig att respektera varandra bättre än vad vi gör idag.
Jag blir så arg att jag inte kan hålla tyst även om jag kanske borde göra det.
När jag ber folk kommentera saker då gör man inte det och när jag inte vill det så kommer många olämpliga kommentarer.
Men det är kanske så livet ska vara och varför ska man hacka på andra hela tiden bara för att man inte tycker och gör som alla andra gör.
Fortfarande så vill jag städa men så länge jag inte kan lita på folk så blir det som det blir och följderna därefter som jag också straffas för.
Jag är så trött på folk att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag e trött på samhället för att dom också bara krånglar till det hela tiden. Man underlättar inte för folk.
Nu måste jag sluta snart för klockan är snart tolv. Kram Kmb.