ute ungefär halva dagen
jag har suttit inne på förmiddagen men under eftermidagen har jag varit i skärholmen och skarpnäck jag vet igentligen inte vad det är jag ska skriva om.
men igentligen mår jag för dåligt för att göra det.
Min kompis från skarpnäck fick desutom åka in på sjukhuset, hon hade inte äkt när jag var där hon skulle göra det efter att jag åkt iväg.
själv vill jag nog inte känne efter hur jag mår vill gråta men kan inte,
har en smärta som jag inte kan beskriva just nu, dom som ständigt och jämt kanske kan veta hur det känns jag som inte ens vågar ta tabbleter det räddslan vet jag inte hur jag ska komma över jag vet att jag pratat om det tidigare i mina dagböcker att jag vill komma över saker men jag har insett att det inte är någon idea eftersom man inte vet hur och när man får byta assistent på det sättet är det väldigt med assistenter men ändå måste jag säga att jag har haft en väldigt tur med några assistenter som har hållt sig kvar länge vid det här lagret , genomsnittet brukar vara mellan 1-1,5 år sen brukar assistenterna byta jobb eller söka utbildninig av något slag, så kommer det tyvärr vara så länge assistansen har dåli status.
oftast blandas vi ihop med sjukvården. jag tycker det ska finnas sjukvård inom assistansen men det ska ändå vara speciella som tar hand om den biten inte själva assistanse som gör det praktiska i övrigt, sen är det väll så att vi alla ska dö någon gång och en del dör snabbare än andra av olika orsaker och kanske bör få välja mycket mer sista tiden man har kvar i livet om man nu kan det jag vet att jag kanske kommer få någon kommentar om att vi är olika och det kan jag hålla med om men det får man se från fall till fall.
Jag vill hällst inte ha någon predikan av någon som kanske vet bättre men ok kommer någon så låt det komma jag vill ju samtidigt ha ärliga svar
för sådant kommer man längst med det är konstigt att jag inte har fått någon på min lunar idag det kan ju berå på att det är fint väder,... vad vet jag man kan inte alltid ha tur men nu orkar jag inte skriva så mycket mer jag vill igentligen inte prata häller för det gört så ont, men jag måste göra det så att assistenten ska kunna skriva.
Nu får ni ha det så bra så får jag se om jag tittar imorgon igen det brukar jag ju göra
kram
men igentligen mår jag för dåligt för att göra det.
Min kompis från skarpnäck fick desutom åka in på sjukhuset, hon hade inte äkt när jag var där hon skulle göra det efter att jag åkt iväg.
själv vill jag nog inte känne efter hur jag mår vill gråta men kan inte,
har en smärta som jag inte kan beskriva just nu, dom som ständigt och jämt kanske kan veta hur det känns jag som inte ens vågar ta tabbleter det räddslan vet jag inte hur jag ska komma över jag vet att jag pratat om det tidigare i mina dagböcker att jag vill komma över saker men jag har insett att det inte är någon idea eftersom man inte vet hur och när man får byta assistent på det sättet är det väldigt med assistenter men ändå måste jag säga att jag har haft en väldigt tur med några assistenter som har hållt sig kvar länge vid det här lagret , genomsnittet brukar vara mellan 1-1,5 år sen brukar assistenterna byta jobb eller söka utbildninig av något slag, så kommer det tyvärr vara så länge assistansen har dåli status.
oftast blandas vi ihop med sjukvården. jag tycker det ska finnas sjukvård inom assistansen men det ska ändå vara speciella som tar hand om den biten inte själva assistanse som gör det praktiska i övrigt, sen är det väll så att vi alla ska dö någon gång och en del dör snabbare än andra av olika orsaker och kanske bör få välja mycket mer sista tiden man har kvar i livet om man nu kan det jag vet att jag kanske kommer få någon kommentar om att vi är olika och det kan jag hålla med om men det får man se från fall till fall.
Jag vill hällst inte ha någon predikan av någon som kanske vet bättre men ok kommer någon så låt det komma jag vill ju samtidigt ha ärliga svar
för sådant kommer man längst med det är konstigt att jag inte har fått någon på min lunar idag det kan ju berå på att det är fint väder,... vad vet jag man kan inte alltid ha tur men nu orkar jag inte skriva så mycket mer jag vill igentligen inte prata häller för det gört så ont, men jag måste göra det så att assistenten ska kunna skriva.
Nu får ni ha det så bra så får jag se om jag tittar imorgon igen det brukar jag ju göra
kram
Kommentarer
Trackback