osrob

idag har jag inte gjort speciell mycket på hela dagen. jag har inte ens varit ens så mycket vid datan som jag brukar. idag har det hänt saker som egentligen inte får förekomma. jag har bråkat med en av assistenterna men jag kan inte gå in i detalj vad som hände. det var hemskt. jag tycker verkligen inte om att bråka. men det löste sig till slut. men sen har min nattassistent blivit sjuk. nu har jag en ny assistent och det tror jag ska gå bra. det känns bra i nuläget. det har inte hänt så mycket mer. egentligen vet jag inte vad jag ska skriva om. det har hänt saker men jag kan inte ta upp det här. jag vill vara schysst. jag får jämt höra att jag inte tänker på alla men jag tycker att jag gör det. men nu får det vara bra för idag.

Kram

Idag har jag inte gjort någonting. Varit inne på datan fast inte mycket också tittat på borgliga regeringen. Det känns lite osäkert hur framtiden kommer att bli för oss mäniskor nu menar jag alla inte bara mig själv. Som alla säkert tror att jag tänker det gör vi alla o så fall inte bara jag. Och jag är inget undantag jag är undantag när andra bestämer att jag ska va undantag där jag inte har kontrolen. Jag har stort kontrol behov men om vi diskuterar det fram och tillbaka. Alla vill ha kontrol över sinna liv. Mig kanske det märks ganska tydligen eftersom jag har as som ser och hör allt och påpekar det. Och också att jag har så stort hjälp behov som jag har det är inte ens jag som bestämer var och när jag sk aha hjälp utan det är andra som gör det. Dom ska mäta ens hjälpbehov. Det är tråkigt men det är sant när ska jag lära mig att respektera allt som är så orätvisst alla har väll kännt sig orätvisst behandlad någongång. Vi säger att vi ska respektera varandra fast det gör vi inte. Men det tänker vi kanske inte på att vi gör det godkänner vi. Varför godkänner vi det? vi vill förendra men endå inte! man vet alltid vad man har men man vet inte vad man får. Jag förstår igentligen inte hur jag orkar skriva för jag är inte i form för någontig. Vill igentligen inen någonting heller jag vet igentligen inte vad jag vill. Jag beundrar er som orkar gå in och läsa min blogg. Just nu har jag värkligen inget posetivt att säga jag brukar försöker pressa in lite posetiva ider också men nu går det inte. Det är möjligt att jag ropar på hjälp men samtidigt vill jag inte ha hjälp från vem som helst. Har varit ute en kort stund men ush vad kallt det var. Va inte alls skönt som det hitils har varit nu är väll hösten här trots allt. Även om inte jag vill för mig betyder det att jag får sitta inne mera. Och bli begränsad ännu mera. Men nu får samtliga ha det så bra och en trevlig helg önskar jag också kram.

hej

idag har jag varit på datorn så där halv hjärtat, kl 10 var jag hos ekonomi rådgivningen i hallunda och det var tufft.
För jag är verkligen den som inte vill känna sig som svarta fåret det ändar jag säkert vet är att jag inte är ensam om situationen det är flera än jag som har samma problem oavsätt om du har ett funktionshinder men det som är mäst jobbigt för mig är att allting jag gör oavsätt rätt eller fel som jag gör så blir det så påtagligt eftersom jag måste ha hjälp till allt det jag gör. Och alla vet mia fel och brister och även possitiva om dom nu ser några och det hoppas jag men det är ingenting jag kan bedöma det är min omgivning som kan bedöma det.
sen åkte jag till min man hastigt och lustigt för att försöka koppla av. det var jobbigt men det gick lite i alla fall, annars har jag inte gjort något speciellt orkar faktiskt ingenting just nu jag vet inte varför fast igentligen kanske jag vet men orkar inte ta itur med saker och ting för det blir för mycket.
Jag gjorde inte så mycket hos min man heller fick lite mat och tittade lite på TV det var ungefär det jag orkade med vin och öl drack jag också för att skingra tankarna men det hjälper ju bara för stunden innan man blir påmind igen skönt att jag har någon jag trivs med i natt då kanske jag kan sova lungt när jag äntligen lägger mig men det svåraste i allt i hoppa är trotts allt Osrob jag kan inte förlåta mi själv eller ågon annan för det jag har gjort beslutet som jag gjort har jag gjort i ren ilska och panik men gjort är gjort och det är ingentng man kan göra åt idag nu änskar jag är en bra kväll

kram

Förmiddan så har jag bara suttit vid datorn.
Eftermiddan så åkte jag till min chef som sköter min assistns och hade möte.
Var inte så säker på att jag vill åka men var tvungen att göra det för att assistenterna skulle få sin lön.
jag och chefen måste skriva under med mitt namn så att dom ska kunna få det, som dom trotts allt ändå är värda.
men annars så skulle jag inte ha åkt.
vill inte gå in på detaljer, det har jag sagt så många gånger förut så det börjat bli tjatigt.
sen får ni tycka och tänka vad ni men ni vet inte vad jag tänker i grund och botten.
jag önskar att jag kunde vara ärligare än vad jag kanske är.
jag tror att det kan bero på det här utsatta läget som blir vare sig jag vill eller inte..
inte för att jag tror att någon assistans skulle klappa till mig bokstavligt men det går att klappa till själsligt oxå och på mig kanske det kan räcka för att jag ska dra mig undan..
hade jag haft samma krafter som jag hade när jag var yngre så hade jag inte vart ett dugg orolig..
men i och med tt jag inte har det och man faktist blir äldre med åren så blir jag iallafall tveksam.
visseligen har jag inte valt den situation jag är i men det har väl ingen i stort sett gjort..
man blir matad med vissa varderingar och synpunkter som man ska försöka ta till sig och förstå nått av..
när man yrkesmässigt står utanför och ska vara proffotionell och tro sig veta varför människor reagerar som man gör i många fall kan det kanske stämma, men det finns alltid undantag i allting.
jag tillhör väl dom som har det ganska klart över mina skador och min situation.
wipples skada har jag fått på senare år men cp skada har jag haft sen födseln..
jag tycker inte att det är svårt att vara arbetsledare, ibland kan det vara svårt för vi har inget att jämnföra med.
komunen och andra människor har bestämmt åt oss tills vi fick lagen 94.
då vi helt plötsligt fick bestämma någelunda själv.
vart går gränsen för när man gör rätt eller fel??
ingen vet något svar, man gör ju bara det så som man tolkar lagen och vem har sagt att det är rätt???
det är såna här fråger jag stöter på jämnt som jag aldrig får några svar på.
folk kan tycka att det är konstigt att jag tänker som jag gör och att jag reagerar som jag gör.
negativt i mångas ögon, några få som kanske skulle förstå.
men vem har sagt att man ska bli älskad???
visst jag vill bli älskad men jag kanske inte kan tvinga nån att älska mig av dom som inte gör det..
jag är avskydd oxå bara för att jag ställer dom kraven jag gör, men för mig är det inga konstiga krav..
jag vill ha ett värdigt liv som gör livet värt att leva som man till och med lust att brottas med samhället.
det kommer vi alltid att få göra oavsett villka vi är och vad vi klarar av så kommer vi alltid att kämpa.
många gånger så kämpar vi kanske livet av oss.
nu blev det väldigt långt.
kanske några som får något att bita i.
ge gärna någon komentar om det är nått som ni inte förstår.
kram

Idag har det varit jätte jobbigt hela dagen. Har inte gråtit speciellt mycket för fast jag behöver det. Gjorde de det på Bosse råd, Stöd och kunskapscenter men det var inte så mycket i och med att jag inte har så långt tid på mig. Pratade med min chef både hemma och på Bosse. Orkar inte med mig själv. Jag är trött på allt som går i min väg just nu. Så ska jag byta konsulent på Bosse, den jag har nu ska gå på mamma ledighet. När jag åkte hem från Bosse kl 14:45 hoppade jag på fel buss. Chaffören kom på det när han precis hade satt fasst mig. Han var så säker på att jag var rätt person men så var icke fallet. Jag har fått kort på Osrob idag som uppfödaren har skickat. Hon berättade att det troligtvis går bra hos den nya ägaren. Då får jag se honom ännu mindre. Jag hade hoppast på att uppfödaren hade kunnat ha honom så jag hade haft en chans att kunna träffa honom men så är icke fallet. Tråkigt men det är väll inget att göra åt. Jag är så trött på allt så att jag skulle vilja slänga mig i väggen. Men nu orkar jag inte skriva mer för då blir jag bara förbannad. Ni får ha det så bra. Kram

I dag blev dagen lite annorlunda. Var och hälsade på en vän som jag har kontakt med på nätet. Det var faktiskt lite nervöst men det gick bra. Hon var precis som jag hade föreställt mig. Hade jag känt henne bättre då hade jag nog gråtit hos henne. Sen har jag inte gjort speciellt mycket sen jag kom hem. Pratat med en kompis på msn. En kompis som jag har haft sen jag var sju år. Tänk att jag har någon kompis i alla fall. Just nu käns det som om jag inte har något men det kan inte vara möjligt att det är så för någon kompis har man väll någonstans om man börjar titta. Kompisar växer väll inte på träd precis. Hon försökte säga hur jag skulle bete mig och det är precis det jag hör varenda dag. Visst, jag vet att hon menar bara väl men jag hade behövt henne hos mig idag men det kan jag inte få, något annat vill jag inte ha. Det är alltid så här i livet. Man får nästan aldrig det man vill ha. Man får oftare det man inte vill ha. Varför ska det vara enklare att få det man inte vill ha än det man faktiskt vill ha. Nu orkar jag inte skriva något mer för jag är jätte trött. Det blev ganska långt på den här sidan också. Ha det bra.
Kram

Idag på förmiddagen har jag verkligen inte gjort något. Skulle ha varit med min kompis från skarpknäck i kista men hon ringde återbud. Jag tror att verken jag eller hon mår särkild bra just nu. Jag försöker ändå fasst det är jobbigt. Var lite framför datan efter nyheterna. Jag var lite innan nyheterna också eftersom nyheterna börjar inte förän kl 09 på söndagarna. Sen har jag varit inne och lagt lite pussel på datan och suttit och läst lite i boken. Men just nu tycker jag inte om att läsa. Vid 16 åkte jag till min man. Jag fick lite mat där. Det var bara skönt att vara med honom. Tittade på bingolotto också som jag alltid gör, trots att jag inte har någon lott. Jag tycker det är tråkigt att inte ha någon lott men jag vet ju varför så jag ska väll inte klaga. Sen när jag kommit hem så har jag satt mig vid datorn på en gång och just nu håller jag på att skriva dagboken för idag. Det har börjar bli en hel del dagböcker på bloggen nu för tiden. Det är bara bloggen och en sida till som jag brukar skriva dagbok på. Jag tycker om att vara på bloggen. Visserligen kan det vara väldigt unga. Det händer väll att man får några klagomål av dom unga att man är för gammal men jag tycker det är bra när det är blandat kompott. Det är så det ska vara om jag får säga min mening, och det hoppas jag att jag får. Skulle det vara någon som känner sig träffad så kom igen då och säg åt mig. Inte för att jag blir särkild rädd, det är det minsta jag blir. Men där emot lyssnar jag på den person som har något att säga. Kan väll hända att jag säger till en person i fall jag inte håller med. Det kan ju hända att jag gör det också och det är då det blir så svårt för alla parter oavsätt om det är två eller flera. Vi har svårt att låta oss ha våra åsikter. Det är inte så att folk inte ska kunna argumentera emot. Man ska ändå låta folk tro det dom tror på. Sen kan det väll hända att man kan ändra uppfattning också, det har man också lätt att göra än så länge. Fasst jag vet inte vad folk tycker och tänker man kommenterar bara när man försöker ändra andras åsikter och det tycker jag är tråkigt. Man ska kunna diskutera utan att ändra på andra människor coh förvrida huvudet bara för att man själv vill ha makt. Jag vill också ha makt men egentligen bara över mig själv och makt så att alla människor blir rättvis behandlade, oavsätt vem du är, hur du ser ut eller vart du kommer ifrån. Det är ganska viktigt för mig men det är en sak som jag aldrig kommer få någon att förstå utan det tas som om jag vill kasta skit över dom eller något annan. Nu vart det en lång dagbok. Den här gången kändes det ganska roligt att skriva trots att jag har det ganska tufft och egentligen bara vill gråta. Det ända jag säkert vet är att jag inte är ensam om att ha det tufft. Det delar jag säkert med många. Nu önskar jag er en trevlig kväll.
Kram

Tittade lite på tv i morse,sen var jag en lite stund på datan,sen ringde min kompis från Skarpnäck och frågade om jag kunde träffa henne i morgon,det säger jag inte nej till för då kommer jag ut i alla fall.sedan försökte jag få tag på min gamla stand by,men jag fick inte ta på henne,då gick jag till Hallunda och sedan till biblioteket.sen ringde jag min man och frågade om jag fick komma för det är lite jobbigt hemma,jag fick en bil klockan 16:00 Assistenten som skulle kommit idag hörde av sig och fick förrhinder av sånt slag som jag kan förstå ,jag vill inte gå in i detalj för hennes skull,men jag ändå glad på nåt sätt det är som att spela på dator om man får henne eller inte det är som att gå med vinst,så jag har faktiskt mått ganska bra och varit glad hos Johan fick jag mat,korv stroganoff som delvis min assisten hjälpte till att laga,men det var helt ok fick jag känna att det var jag som hjälpte honom,för jag vill kunna hjälpa honom,för som jag lever i ett sånt förhållande är det viktigt att man hjälper varandra.
jag hoppas mina vänner att ni har haft det bra,alla har väl våra jobbiga dagar även glada stunder och förrenten pratade med en till assistent som måste vara borta ett tag till tråkigt för mig men sant.det vara att ta det bra även om jag känner som att man slår benen på mig ibland,men nu får jag sluta för ikväll jag hoppas att alla har det så bra som mjöligt.
Kram

satt en liten stund vid datorn på förmiddan, gick till hallunda vid tio med en som var vikarie, en av mina ordinarie ville vara ledig.
sen gick jag till bauhouse och till bibloteket en snabb vända.
under den tiden fick jag oxå fixa vikarie på eftermiddan idag. för den ordenarie var sjuk.
det gick ganska bra den här gången, peppar peppar ta i trä.
ibland kanske man måste ha tur oxå mitt i allt elände.
jag försöker hålla humöret uppe, det är ingen ide att gräva ner sig.
ibland går det ibland inte..
får jag bara gå ut och röra mig så klarar jag det ganska bra, det är värre när jag måste sitta inne hela dagen för då kan jag nästan bli tokig.
jag tycker att dagen har gått ganska fort. jag har svårt att fatta att det redan är helg och två dagar ledigt för dom flesta förutom dom som jobbar innom sjukvården och dom som jobbar som assistenter.
vad gör man med sin dag när man är ledig?
man hinner säkert inte göra så mycket om man har familj, då ska man umngås med dom oxå.
men ni får väl oxå göra det bästa möjliga med situationen.
alla har väl nått vi måste kämpa för?
antingen posetivt eller negativt.
när ska man någon gång få bara njuta av livet och känna att livet är värt att leva??
man ska naturligt vis kämpa men få nåndags andrum.
nu har jag inte så mycket mer att tillägga i dag.
kanske inte blev så jobbiga saker i dag heller men jag känner det destomer.
ibland tycker jag inte att det är någon ide att älta om det hela tiden.
men nu får ni ha en bra helg så gott ni kan.
jag ska försöka att ha det iallafall kram

hej

Satt lite vid datorn på morgonen sen damsög jag golvet sen gick jag ut på en koert promenad i Norsborg sen kl 15:30 när min andra assistent hade kommit då åkte vi till skärholmen och gick där några timmar sen åkte vi tillbacka hem gick av i Hallunda och gick därifrån hem.
Assistenten skulle handla lite käk til sigm, igentligen har jag inte lust att göra något i huvud taget!!!!
Gjorde något som jag sällan brukar göra när jag är ensam hemma som jag igentligen inte vill tala om jag har soppat och damsuggit idag också lite nytta har jag gjort i allt det jobbiga och så har jag självklart kollat på efterlyst och insider insider brukar jag inte titta på så ofta men idag handlade det om hundar nu ska jag bara skriva min dagbok och så ska jag skriva lite räknigar det blir tyvärr inte s många men några hoppas jag kunna skicka iväg.
Jag orkar igentligen inte häller tala om hur det är jag mår för det vet nog de flestahur jag mår det behöver jag igentligen inte prata om!
Jag önska att alla på lunar ska ha en trevlig helg så kommer jag in imorgon kväll.

Kram

På förmidagen har jag i stort sätt lagt pussel och pratat med någon på nätet. Efter midagen har jag varit i skarpnäck hos min kompis men jag vet inte om någon av oss tyckte det vart specielt kul för ingen av oss mår så bra igentligen. Jag mår både psykigst och fysiskt dåligt men jag försöker kämpa endå. Det värsta är att jag inte klarar av att gråta och det börjar bli extremnt jobbigt just nu och så saknar jag hunden. Jag försöker inte tänka på honom endå men det går inte att låta bli. Men det hjälper inte hur mycket jag än tjatar jag kommer aldrig få se honom på det sättet jag skulle vilja. För mig finns det inga penagr som skulle kunna ersäta honom. Det är så sönder frasat så det kan bli och som sagt jag tar bara en dag i sender sen orkar jag inget mer. Och varje dag försvinner utan att jag igentligen vet vad jag vill göra med mig själv. Med min man kan jag inte heller vara som jag vill för det finns grejer som sätter käppar i hjulet. Varför ska man förklara det finns inte någon som kommer att förstå. Den eller dom som inte gillar djur är bara glad att han är borta. Jag förstår helt och fullet att dom aldrig skulle tänka på att skaffa djur. Men det spelar ingen roll vad jag prattar om jag pratar endå för döva öron kanske också blinda ögon vad vet jag. Hur som helst får ni ha det så bra ni kan kram

Hej känner mig olustig men försöker endå hålla humöret uppe. Hände inget specielt på förmidagen mer än läga pussel och tvätta mig. Sen bar jag iväg till bosse rådstöd och kunskapcenter där var jag en timme ungefär. Sen vänta jag en stund på min ass den skulle vara där kl 1600 men som inte döck upp. när jag äntligen fick tag på henne hade hon försovit säg vilket man kan göra ibland. Så att första ass fick åka in till stan med mig själv. Vi åkte tunnelbanna men det var fel på första hissen och du fick vakterna för sig att dom skulle lyfta mig ner för trapperna vid tunelbannan. Aldrig att jag går med på det idag. Jag lovar att jag hade gått med på det om jag varit yngre för det va lite av min frihet då. Idag tycker jag bara det är jobbigt jag klara till ex inte av att går kullerstenar för det gör ont i min kropp. Ibland är det jobbigt att gå ute och gå för ass kanske vill gå snabba vägen och det är inte säkert jag klarar av den. Jag skulle gärna vilja sitta i min permobil också men vågar inte för det är inte säkert jag som får bestäma hastigheten så fort jag vill åka inte så snabbt ass vill gå. Och så är det än annan sak också jag orkar inte bli lyft fram och tillbaka från stol till stol det här är ett dilema för mig som så mycket annat i min vardag som jag försöker få folk att förstå då. Det är svårt för andra att förstå men eftersom jag måste ha min behov gjorda endå så måste det upprepas gång på gång tills man kanske förstår lite. Mycket av det jag sagt nu har jag sagt för det vet jag men det tåll att sägas igen. Jag skriver inte heller för att folk ska tycka synd om mig. Jag skriver bara för att tala om at det kan vara svårt att ha ass 24 timmar om dyngnet. Åter igen så säger det är inte lätt att vara ass heller. Jag skulle kunna prata all oändlighet om ass om jag bara hade krafter till det men dom krafterna har jag inte idag. Och specielt inte när jag åkt färdtjänst och tunnelbanna specielt inte färdtjänsten för det är värst mott kroppen. En vacker dag kommer jag inte att årka men jag är medveten om detta lika medveten som jag är om min hörsel. Allt detta kommer bli sämre men jag tar det en dag i taget i senden så brukar det gå. men nu orkar jag faktist inte skriva mer. Idag blev det väldigt långt kram.

Har varit i farten sen halv tio i morse.först i hallunda på banken sen åkte jag tunnelbana till stan o hade ett litet möte med taltjänst,det kanske e nån som undrar vad det är.Taltjänst hjälper funktionshindrade med att prata om man inte orkar det.Det som är bra med dom är att dom lägger varken till eller tar ifrån dom säger ordagrant det man har sagt.Är man lessen försöker dom att låta lessna är man glad är dom oxå det.Dom kan till o med va med i rättegång om man behöver det.om man säger till i förväg vad som ska sägas.dom kan hjälpa till i telefonsamtal o sitta med som tredje part om man inte kan prata.så kallad telefontjänst.det är bra att dom finns ifall man vill vara anonym.Dom står verkligen utanför ens pewrson o kan ändå verka naturliga.Jag har haft dom med mig tll tandläkaren o det gick bra det e bara det att jag e för trött för att förklara även för första personen.jag har inga krafter.Sen från taltjänstr till bosse råd o stöd kunskapscenter.Där jag håller på med ytterligare mer data fast jag gör det mycket hemma,Det e ändå kul med omväxling plus att man träffar lite folk,nu e jag jättetrött o har ganska ont om jag ska vara ärlig för jag har åkt färdtjänst idag oxå.därmed vill jag säga att jag orkar inte skriva mer den här dan.men jag lovar att komma imorn,kram ,var rädd om er.

Jag har haft en jätte tråkig dag. Jag har städat lite typ som dammsugit och sopat bort det värta på golvet. Sen har jag suttit vid datorn en hel del och sökt nya vänner på olika håll. Börjar känna att det är tråkigt att ingen skriver. Antingen är det för att jag tänker som jag gör eller också är det något annat som jag inte vet svaret på. Man kan få veta det mest konstigaste saker i efterhand.
Hur vill jag att en assistent ska var enligt min tycke och smak.
Att ha förståelse varför man inte behöver prata i telefonen om det inte är absolut nödvändigt för det kan faktiskt finnas undantag.
Att försöka titta på tv så lite som möjligt eftersom man för det mesta inte får göra det på andra arbestplatser annat än där det finns undantag och det finns det överallt. Jobbar man på sjukhus så får man inte titta på tv hur som helst och inte prata i telefon heller. I många fall får man inte ha mobilen på i sjukhus. Det kan förstöra deras apparaters olika system. Det vore tråkigt om det skulle hända en sådan katastrof.
Varför fick vi lagen om personlig assistans?
En liten del av det är att kommunen inte skulle kunna köra över den som har hjälpbehovet och att den skulle få lite respekt. Allting ska gå så fort och snabbt nu för tiden. Så jag vet inte om man kan ta det så speciellt lungt med brukaren, varför inte patienter också. Patienter har också varit dom som man alltid har kört över trots att dom har bestämt själva hela sitt liv. Jag konstaterar igen, jag vill inte bli 65 för jag tycker redan nu att jag blir överkörd och det är säkert ingenting mot vad patienter i sjukhus blir. Dessutom när man inte har så bra hörsel så man inte hör ordentligt då man utnytjar den situationen också till fullo, då är det ingen kul längre. Men nu tänker jag sluta för jag känner att det börjar bli tråkigt. Hoppas någon orkar läsa min blogg och att ni får en trevlig jobb vecka. Ni andra övriga ska också ha det bra. Kram

hej

Idag har jag tittat på TV på förmiddagen sen har jag tilbringat nästan hela dagen framför datorn var ute mellan 14:00-16:30, bara för att det var fint väder tänk att det är fint väder trottas att det är höst,... helt otroligt men jag tycker lite synd om vår natur den får lixom en liten schok!, den är inte vann vid värmen vid den här tiden på året, lite mer än 3 månader så ska det vara jul men det är fortfarande varmt mellan varven och så rätt vad det är så kommer det en sån där skjöld knäpp så man får en schok av det också.
man hinner inte vänja kroppen jag har faktiskt tillbringat ganska så lång tid framför tv:n också från kl 18:15 till 22:00 och det brukar inte jag göra men jag kunde inte komma på något annat som jag hade lust med att göra.
Jag tänker för mycket och grubblar för mycket just nu , jag vet inte ens om jag har lust att skriva dagbok, det går av bara farten, för det känns så konstigt om jag inte har varit här inne det här är verkligen en sida om jag tycker om trots att jag kan få något påhopp, kanske det händer för att jag är "för gammal" för denna sida men jag bryr mig faktiskt inte om det jag får stå ut med påhoppen jag kanske känner av det ibland men det beror på hur ledsen jag sj är, mår jag ganska så bra själv så rör det mig inte ens ryggen.
Nu tänker jag snart slua för jag ska gå in och titta på mitt schema som jag har gjort till mina assistenter och så återkommer jag imorgon

kram

På förmiddagen har jag tagit det ganska lungt. Suttit vid datan med mera. Ringde till min man för jag vill åka till honom han skulle igentligen vare på fryshuset men han stanade hemma för jag ville träffa honom. Igentligen ville jag att han skulle åka för jag får dåligt samvete om att jag tvingat honom att stanna hemma. men i alla fall väll hemma hos honom så åt vi lite mat och hade trevligt hos honom. Jag vill igentligen träffa honom på söndag oxså men jag vet inte hur det blir med det. Känner mig ganska olustig över allt möjligt ångest med mera. Jag kommer aldrig få någon förståelse för den saken det är bara att inse att det är så. Det är säkert någon som retar upp sig på minna dagböcker men jag tror inte jag skulle reagera längre för det börjar bli vardgsmat. Vi får tänka och tycka vad vi vill i det här landet men endå får vi inte det för altid retar vi någon. Jag vet inte vad jag ska säga längre jag känner att jag inte får leva efter det sätt jag tänker. Bara för att det finns så mycket lagar och annat omkring mig och för att jag har ass som kanske inte altid tror på det jag tror på. Då kan jag inte leva som jag vill jag ger fel bild av mig själv. Jag har sagt det här förut men det tåls att säga igen för man måste veta vad det innebär. men nu får ni ha en trevlig kväll även en trevlig helg så gott det nu går kram.

hej

Var hos psykogen trofr inte att jag skulle komma dit för assistenten var sen han kom 08:50 c:a.
och min bus kom vid 15 över så det var på håret att jag avbokade resan men som tur var så behövde jag inte det sen gick jag till hallunda centrum när jag kom hem och var där till kl 15.
Sen byte jag till nästa assistent och då gick jag hem och damsög och försökte ringa comviq, dom har inte stängt av telefonen än dom kanske gör det imorgon om jag har otur men det återstår att se.
Sen har jag varit på BOSSE råd och kunskapscenter och har haft kvinno-cirkel det höres säkert på namnet vad det handlar om att det inte får vara några karlar med i leken, där pratar vi om lite allt möjligt det som faller en in.
Det som är bra med det är att det inte komer utanför dörrarna det stannar inom dom 4 väggarna och det tycker jag är skönt, sen har jag bara varit hemma och tittat på efterlyst tittat på sista halv timmen av idol ,.. tyvärr!!!
för det hade jag velat se hela programmet men man kan inte få allt här i livet, det har säkert många med mig konstaterat för länge sedan det är alltid något man måste avstå ifrån det är tråkigt men sant det kanske kan vara på den possitiva sidan för skulle man få allt som man ville så skulle det också vara tråkigt jag vet inte, igentligen är jag ganska så ledsen, jag känner mig väldigt olustig just nu men det går väll över som väldigt många brukar säga nu vet kag inte vad mer att skriva . ha det bra så kommer jag in imorgon

kram

Hej.
Har inte gjort nått spec på fm.
Har vart förbi min chef idag oxå och hämtat papper jag skulle haft med igår men som man glömmerför att det vart lite bråttom.
Sen har jag lämnat en bok på bibloteket.
Vart hemma hos min man efter mycket sökande av färdtjänst så att jag kunde få en bil jag kunde ta.
Tillslut så fick jag en, blev jätte glad för det är ett bra tag sen jag såg honom.
Just nu blir jag väl glad varje gång jag får se honom.
Igentligen orkar jag inte åka pga färdtjänsten och dels så vet jag aldrig villken assistent som han har.
Om han har den som jag tycker är värst som jag inte kan säga namnet på.
Jag vill varken säga namnet på varken hans eller mina assistenter.
Det finns säkert några som känner igen dom tuvär, men jag tror att det är helt ounvikligt.
Om jag skulle kunna skriva dagbok så som man faktist känner så, så måste det bli så.
Annars så blir dagboken falsk och då kan jag lika gärna sluta skriva dagbok.
Helst så skulle jag vilja prata om dom problemen som uppstår och ibland så försöker jag men vad är det för ide att kämpa??
Man hittar alltid någon själ eller lagar att trampa mig på tårna, då kan jag varken säga bu eller bä.
Men assistenterna är inte heller så ärliga, inte omgivningen överhuvudtaget.
Ska inte bara skylla på assarna för det kan även gälla min släkt.
För dom klarar inte av när jg blir ledsen eller arg, eller när jag tycker att jag har rätt att bli arg eller ledsen.
Dom kan säga åt mig att gå till chefen och då rättar allting till sig till deras fördel.
Jag har väl aldrig kännt mig så ned tryckt som dom senaste 10-15 åren.
Men det kan bero på att jag inte har samma förmåga och samma kraft...
Bra och försöka skylla på tycker säkert många men jag vet inte, alla människor skyller vi på nått.
Ibland kan det vara rätt och ibland kan det vara fel.
Inte ens om en misstänker nån för något så kan dom vara ärliga utan då ska man fortsätta gå och vara orlig och misstänka saker istället för att göra upp det engång för alla.
Jag vill igentligen inte misstänka någon.
För om det är någon som är beroende av någon så är det jag, det är ingen som i min omgivning som är direkt beroende av mig för det finns andra jobb om man verkligen vill.
Jag ska vara berädd att bryta även om jag inte har krafter eller inte orkar så blir jag satt i en situation där jag är tvungen att bryta iallafall.
JAg förstår att folk gör det med tanken på vad man uträtter och vad man får för lön för det man uträttar.
Men samtidigt måste personen lära sig att jag är personen som dom håller på med. Att det slits och drar i mig hela tiden.
Ingen kan göra nått åt samhället ensamn men tillsammans.
Vill du verkligen förändra nått så kan vi göra det men många gånger så känns det som assistenten vill ha det som det är istället för att gemensamt gå ut och kämpa för det både assar och brukare vill ha.
En trygghet som gäller för både brukare och assar.
Va på regeringen oavsett vad vi har för nån för dom måste lära sig att det är människor dom håller på med.
Beslutar vad vi ska göra och inte göra. Det låter grymt men sant.
Vi sitter hela tiden och gnäller men vi gör ingenting åt det, jag gnäller oxå men det beror på att jag inte får den hjälp jag vill ha för att kunna kämpa.
Tro inte assistenter på det jag kämpar för hur ska jag kunna kämpa? Man kämpar oftas för sin egen sak och sina egna rättigheter och lagar.
Vad som gäller och inte gäller..
Nu vart det långt igen, jag var hos min man och har fått lite mat och mår för tillfället så mår jag ganska så bra även om det inte är på topp så kan jag överleva iallafall.
men nu slutar jag
så återkommer jag imorn någongång efter efterlyst. asså kl 22 ca.
kram

dag har jag inte gjort nått spec, var hos min chef vid halv elva och pratade lite.
Han trodde säkert att jag blev ledsen av det han sa men det var det inte, det är bara det att jag vill så gärna men eftersom att jag har så svårt att lita på folk..Han kan inte förstå hur jobbigt det är samtidigt som jag måste förstå ass.
Jag tycker fortfarande att det är jobbigt det här om vart man ska dra gränsen till sitt eget hem och sin arbetsplats, om folk bara gjorde det jag bett dom om, om dom kunde vara själv ständiga det har jag faktist bett om..
Så skulle det säkert fungera.
Men när man inte gör det så vet jag inte hur man ska göra.
Om folk inte står ut med mina reaktioner oavsett dom är negativa eller posetiva så är det oxå så..
Jag var och fixa telefon, nu kan assistenten ringa mig iallafall.
Det kan juh vara något posetivt i det hela.
Sen när jag kom hem från chefen så har jag dammsugit och diskat.
Sen i kväll så var det en som kom och knacka på dörren och gav mig ett brev.
Det vill jag ioch försej inte veta om men det är smällen jag får ta..
Jag orkar inte skriva lika långt som igår, är för trött och besviken på allt.
Vi får se om vi hörs.
Kram

Idag har jag verkligen inte gjort nåt mer än att varit på Bosse,betalade räkningar men kunde bara betala 2,hittade inte en som jag måste ha så nu blir räkningarna sena iallafall,Jag vet inte hur jag ska göra här för delvis är det mitt fel men allt kan inte bara varea mitt fel eftersom jag inte kan använda mina egna använder jag mig av andras och dom kan oxå göra mistag,det är mänskligt.Det är mänskligt att komma försent nångång men inta hela tiden att sätta dte i system.som till exempel om en ass kommer 16 fast dom skulle komma halv 4 för att färdtjänsten åker då blir det problem.Då får den andra ass följa med fast den kanske slutar då,så får han följa med och den andra får ta sig dit kommunalt.Jag säger inte att det alltid är så.efetrsom att jag inte kan kontrollera allt jag gör då jag måste använda mig av andras ben o armar o ibland även huvud till en viss gräns. vill jag göra nåt i tid eller komma i tid kan jag inte det pga att tåg eller tunnelbana eller annat ställt sig i vägen för assistrente då ere jobbigt.Nu känner jag mig som svarta fåret som inte klarar nånting o jag vill inte känna mig så.Idag skulle jag ha tvättat men inget var skrivet i almanackan och det var satt på fel dg på tavlan.som sagt var alla kan göra fel.Om jag verkligen kunde göra fel med mina händer skulle jag få stå för vad jag gör,då skulle det vara jättebra.Nu slapp nån komma i kläm eller känna att dom blir eskyllda för nåt dom inte gjort,Jag vet faktiskt inte var man sätter gränsen,alla måste få göra fel..även jag..Om assistenten är trött i huvet kanske hjag kan förstå det men samhället gör det inte.dom ser sällan verkligheten omkring varje individ.inland kan jag tycka det e jobbigt för en del saker måoste jag ta på mighj trots att det e as osom e mina armar o ven.ass vet inte hur det känns att inte gå.jag kan föreställa mig att det e tungt.om man går på grusväg snöig väg mm.det kommer alltid vara tungt.allt e tungt om man inrte använder lite teknikDet är inta alltid man behöver vara stark fr att klara av saer.många ggr kanske man behöver men inte altid.var försiktig med din kropp du ska inte ens lyfta fel.för du kanskada barnet du lyfter och din ryggeellr nåt annat du lygter.d behöver inte vara en mänsklig sak som förstör din rygg.det e det som gör att våra liv med f-hinder blir begränsade.Jag kan åka hiss om jag vill o jag skulle vilja sitta i nåt som går elektriskt om folk körde på mina villkor.i min hast6ighte,jag vill känna mig trygg.ett annat skäl är att jag inte orkar flytta min kropp den uttsätts redan.kommer int ifrån det tyvärr.Den här gången vart det LÅÅNGT oxå men nu tänker jag sluta för ifdag.ha en bra kväll o natt.kram kmb